Att inte kräva av andra det man själv inte klarar av.

Tänk om människor kunde sluta kräva av andra det de själva inte klarar av att göra.

Tänk dig att du har att göra med en människa som lätt och ofta brusar upp. Någon som genom åren ofta har snäst till, höjt rösten, skriker och i bland varit ganska orättvist mot dig. Du har ofta svalt det och slätat över trots att du i bland blivit ganska sårad och känt dig orättvist behandlad. Men så händer det en dag att du själv brusar upp mot människan och då blir det genast en stor affär av det hela och du får bland annat veta den ”inte accepterar att man höjer rösten mot den”. Skall man skratta eller gråta? Men alla de gånger du i välmening påpekat något och fått höra vilken idiot du är då?

Sen får du mess där det hela tiden ligger en undermening om att du skall be om ursäkt för detta. Men personen själv har nästa aldrig bett om ursäkt när den farit ut mot dig i hätska ordalag. När du då denna gång inte ger efter och ber om ursäkt utan påpekar att personen i fråga ofta har farit ut mot dig utan att be om ursäkt, då vill plötsligt inte personen “slösa mer energi” på dig, enligt messet. Mess jag själv inte startade, utan bara svarat på. Plötsligt lyckas människan vända på även messen och få det till att verka som att DU tagit kontakt via mess och att personen inte ville det och vill avbryta.

Jag känner mig ledsen och sårad. Jag har tagit emot så mycket och tagit illa vid mig många gånger, men inte sagt något om det försökt förstå och glömma. Känslan jag har just nu är att jag aldrig mer kommer att acceptera att denna människan brusar upp mot mig mer. Det känns mycket orättvist när denna människa kräver mer av mig, än den ens klarar av själv!

Jag är också bara människa – ingen slasktratt!!