Detta har blivit en ventilblogg. En blogg där trycket som byggs upp får pysa över. Livet är inte jämt så jobbigt som det kanske verkar för den som läser här. Det är säkert synd, man kanske får helt fel uppfattning om mig.
I vilket fall som helst, julen är över och den blev mycket lyckad tror jag. Alla verkar nöjda och glada. Ingen, nåja okay någon då, blev för överförfriskad men var mycket trevlig i alla fall. Maten var god och givetvis åt nästan alla för mycket i år igen. Så klart, det hör ju nästan till.
Julklapparna gick nog hem de också. Vi delade ut en och en och väntade tills de var öppnade. Det tog sina timmar för det blev många faktiskt. Jag hade rimmat på mina och det blev väldigt uppskattat och många ville spara sina rim. Hoppas inte de trodde jag snott dem på internet för det hade jag inte. Varenda rim hade jag kommit på själv!
Fina Cassandra och Marcus fick massor med dollar till sin New York resa.
De blev hemskt glada, för med alla dollarna de fick fördubblades deras reskassa. Speciellt sen de hade varit hemskt oroliga för hur de skulle klara av januari månad efter resan och kunde dra en lättnadens suck. Det var lite gulligt att tjuvlyssna på dem och höra hur Cassie sa till sin Marcus: –Nu har vi råd att åka skridsko på Rockefeller Center. 
Killarna fick bl.a. varsin skjorta av mig. Jag tror de blev glada för dem. Av sina föräldrar fick de spel till sin Wii. Mario kart och Guitar hero 5 med trumset. Det var härligt att se dessa killar som är 15 & 18 år förvandlas till två 10 åringar framför tv spelen. 
Mamma (min svägerska) Eva fick en minilaptop av min bror och deras barnen. Hon blev så lycklig att hon grät. Hon släppte inte den på hela kvällen utan satt med den i famnen och strök över den som om den vore en katt.
Jag har varit orolig för att Marcus inte gillade mig på något sätt. Men efter julen har jag förstått vad det handlar om. Marcus är en allvarlig kille helt enkelt. Har inte lika lätt till skratt som många andra. Han är så mycket lugnare på något sätt. Det är allt. Det är svårt att tolka människor.
Nu har katten fått sin vattenfontän också. Skall ta bilder och lägga upp på hennes blogg sen.
1 Kommentarer:
Det är som min blogg. Man skriver nästan bara när man är så förbannad att det kokar över. Det resulterar ju i att alla inlägg osar svavel och språket skrämmer bort prästen i grannkommunen. Underligt det där. Det där med rim och dikt brukar ofta vara uppskattat. När någon gråter av lycka för paketet, då vet man att man lyckats!
Svägerska, är det din mans fru, eller din katts moster, eller hur tusan funkar det där???
Skicka en kommentar